Vad behöver jag veta?
Den 25e september 2019 publicerade Europaparlamentet sitt nya direktiv om ”skydd av personer som rapporterar brott mot unionsrätten” – även kallat Visselblåsardirektivet.
Behovet att ta fram ett gemensamt förhållningssätt gällande skydd för visselblåsare, utlöstes av en rad uppmärksammade visselblåsningar, som exempel kan nämnas Cambridge Analytica, Panama Papers, Barclays som LuxLeaks.
Därtill var skyddet för visselblåsare mellan EUs medlemsstater spretigt. De flesta länder hade egna lösningar på hur problem kopplat till visselblåsning skulle hanteras.
Vad är ett EU-direktiv?
EU-förordningar, exempelvis The General Data Protection Regulation (GDPR), har en bindande rättskraft i alla EUs medlemsstater och träder i kraft vid ett fastställt datum. Ikraftträdandet sker unisont i alla länder.
Ett direktiv specificerar vilket resultat som lagstiftningen måste nå upp till hos varje medlemsstat. Däremot finns en frihet i hur själva införlivandet i den nationella lagstiftningen ska vara. Detta resulterar i att det finns olikheter mellan EUs medlemsstaters lagstiftning kopplat till olika direktiv.
