AktuelltDomarStatsimmunitet och avskedande, vad gäller?

Statsimmunitet och avskedande, vad gäller?

16 november, beslut 47/22, mål B 81/22/MC

I september 2021 avskedades en person som var anställd på Qatars ambassad i Stockholm. Efter beskedet valde personen att väcka tala i Stockholms tingsrätt mot staten Qatar, detta genom Qatars ambassad i Stockholm. Personen menade att denne blivit avskedad utan att det funnits saklig grund för uppsägning. Därmed yrkade han i första hand på ogiltigförklaring av avskedandet tillsammans med allmänt skadestånd. I andra hand enbart allmänt och ekonomiskt skadestånd. Staten Qatar yrkade att personens talan skulle avvisas i sin helhet, detta på grund av statsimmunitet. Statsimmunitet innebär att en stat inte är skyldig att underkasta sig en annan stats domstol och de beslut domstolen fattar.

Tingsrätten avvisade personens talan gällande ogiltigförklaring av avskedandet.

Den avskedade individen överklagade tingsrättens dom och yrkade att Arbetsdomstolen skulle ändra beslutet. Staten Qatar bestred ändring.

I arbetsdomstolens handläggning hänvisade domstolen till en FN-konvention om immunitet för stater och deras egendom, specifikt regler om statsimmunitet vid anställningskontrakt.
I konventionen framgick det att statsimmunitet ska gälla om:
”sakfrågan gäller anställning/förlängning av anställningsförhållanden för eller återanställning av en enskild person”.

I detta fall kom Arbetsdomstolen fram till att frågan om en uppsägning eller ett avskedande ska ogiltigförklaras om det omfattas av detta. Arbetsdomstolen konstaterade därmed, precis som tingsrätten, att staten Qatar har rätt att åberopa statsimmunitet. AD fastställde därmed tingsrättens beslut att avvisa talan om ogiltigförklaring av avskedandet.

Läs hela målet här https://www.arbetsdomstolen.se/media/zqzo22gz/47-22.pdf

Relaterat

  • Förbud mot att bära slöja i arbetet bedöms ej vara diskriminering – AD 2023 nr 71

    Förbud mot att bära slöja i arbetet bedöms ej vara diskriminering – AD 2023 nr 71

    Målet AD 2023 nr. 71 behandlades frågan om ett förbud mot att bära slöja bedömdes vara diskriminering eller inte. I målet upplevde en arbetstagare sig diskriminerad på grund av religion och kön då hon av arbetsgivaren hindrades från att bära slöja, en muslimsk huvudduk, i tjänsten. Arbetsgivaren hänvisade till företagets neutralitetspolicy som förbjuder bland annat…

  • Sammanfattning av Arbetsdomstolens dom 56/16 om sexuella trakasserier

    Sammanfattning av Arbetsdomstolens dom 56/16 om sexuella trakasserier

    Detta är en granskning av Arbetsdomstolens dom 56/16 om sexuella trakasserier. Målet rör frågan huruvida de handlingar och beteenden som utförts utgör sexuella trakasserier, och om dessa trakasserier är något som arbetsgivaren kan hållas ansvarig för enligt diskrimineringslagen. Bakgrund S.Å. anställdes vid Nya Möllers Bageri & Konditori AB och påstår sig ha utsatts för sexuella…

  • Avgörande från HD angående personalliggare och GDPR vid tvist

    Avgörande från HD angående personalliggare och GDPR vid tvist

    Inledning Högsta domstolen kom i december med ett beslut rörande en elektronisk personalliggare som enligt lag ska finnas på byggarbetsplatser, och huruvida denna skulle göras tillgänglig för motparten vid en tvist. Högsta domstolen ändrade till viss del hovrättens domslut, och avgjorde, i enlighet med hovrätten att personalliggaren ska göras tillgänglig för motparten vid en tvist.…

Vill du få våra nyheter direkt i din inkorg?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev