Ingå avtal

I Sverige är några viktiga principer att det råder avtalsfrihet och att avtal som ingås ska hållas. Att kunna ingå avtal är en grundpelare för att tillgodose sina egna intressen och för att främja samhällsekonomin i stort.

Parterna som ingår avtalet kan både vara privatpersoner och företag. Ett avtal mellan två privatpersoner kan till exempel bestå i en överenskommelse om att en person ska köpa den andres bil för en viss summa. Ett exempel på avtal mellan företag kan istället vara att en biltillverkare köper bildelar av ett annat företag. Sedan kan såklart privatpersoner ingå avtal med företag, så som ett leasingavtal.

Avtal finns i princip överallt i samhället och i mycket vi gör, ofta utan att vi tänker på det. Du ingår till exempel att avtal varje gång du går och handlar i matvarubutiken och betalar i kassa. Avtal ingås också när du betalar för parkering eller köper en kaffe. Det finns också långvariga avtal om vi sluter genom till exempel hemförsäkring eller elabonnemang. Avtal ingår alltså i vårt vardagliga liv.

Avtalets ingående

Avtal regleras i lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrätten område (avtalslagen) vilket är grundpelaren för reglering av avtal. I avtalslagen regleras bland annat hur ett avtal ingås och när avtalet blir bindande för parterna. Dock är lagen till stor del dispositiv och det råder frihet i att sluta avtal på det sätt som parterna kommit överens om själva. Dock finns det vissa avtal som enligt lag kräver ett visst tillvägagångssätt för att de ska vara giltiga. Ett exempel på ett sådant avtal är köp av fastighet där avtalet bland annat måste vara skriftligt och är giltig först när parterna skrivit på avtalet. Vissa saker är också förbjudna att avtala om.

Det finns flera olika sätt att ingå avtal. Både skriftliga och muntliga avtal är bindande, med undantag för de tvingande lagarna som beskrivits här ovan om till exempel fastighetsköp som måste vara skriftligt. Ett avtal kan alltså ha sin grund i en muntlig konversation om vad avtalet gäller.

Avtal behöver alltså inte vara skriftligt för parterna ska ha ansett ingå avtalet. Det finns således både skriftligt avtal och muntliga avtal. De två nämnda sätt att ingå avtal har både nackdelar och fördelar. Vad som är föredelen med ett skriftligt avtal i jämförelse med ett muntligt är att det är lättare att bevisa att parterna faktiskt ingått avtal och att avtalets villkor är bindande.

Anbud och accept

Enligt avtalslagen ingås avtal genom anbud och accept. Den ena parten, till exempel en säljare, kan sägas ge ett anbud, en fråga, till köparen om att köpa en bil för ett visst pris och med vissa villkor. Köparen kan då acceptera anbudet med dess innehåll och avtalet har ingåtts. Om köparen dock accepterar anbudet som säljaren lämnat men vill ändra priset eller villkoren räknas det som ett nytt anbud som säljare då måste acceptera för att båda parter ska bli bundna.

Löftesprincipen

En överenskommelse mellan parter har sin grund i ett anbud som beskrivits ovan. I svenska avtalsrätt är en viktig del av anbud och accept-modellen att något som kallas löftesprincipen gäller. Principen bygger på att anbudet som skickats gäller och att anbudsgivaren är bunden av sitt anbud från att den andra parten tagit del av erbjudandet fram till att denne nekar erbjudandet eller till tiden för att acceptera erbjudandet gått ut.

Om en säljare vill ge erbjudande om att köpa en viss vara får säljaren till exempel inte lämna ett anbud om att köpa varan och sedan dra tillbaka detta erbjudande för tidigt. Genom att göra så bryter denne då mot löftesprincipen då den accepterande parten har rätt att hinna svara på säljarens fråga om köp.

Avtalets innehåll

Avtalet innehåller ofta vad det har för syfte, vad de olika parterna behöver göra och ska ha rätt till, samt pris eller motprestation. Båda två måste uppfylla sina förpliktelser. Hur avtalet är uppbyggt och vad det innehåller kan se väldigt olika ut från fall till fall. Det är viktigt att vara tydlig i avtalet om vad som ska gälla i olika situationer som kan uppstå och vad de båda parterna ska åstadkomma. Genom att vara så tydlig och specifik som möjligt kan man undvika konflikter vid frågor om delar av avtalet och vad som krävs av respektive part samt vad som händer om någon av parterna inte uppfyller in del.

Jämkning av avtal

I vissa situationer kan ett avtal ses som oskäligt och kan under vissa omständigheter då jämkas eller lämnas ogiltigt. Ett avtal kan jämkas enligt 36 § AvtL om det anses oskäligt pågrund av innehåll, omständigheter vid avtalets ingående eller något om uppkommit efter ingåendet. Eftersom det råder avtalsfrihet i Sverige ska, enligt förarbetena till avtalslagen, paragrafen tillämpas restriktivt. Det går alltså inte att jämka ett avtal hur som helst utan det måste finnas särskilda anledningar till det.

Avtal inom arbetsrätten

Även inom arbetsrätten är avtal av stor vikt. Genom anställningsavtal regleras vad arbetstagaren ska få betalt för och får göra på sitt arbete. Även här är arbetsgivaren bunden av muntligt avtal med arbetstagaren och vise versa.

Dock är avtalets innehåll till viss del begränsat av vissa bestämmelser i arbetsrättsliga lagar och det kan krävs att avtalet har ett specifik innehåll. Grunden för detta är att vissa arbetsrättsliga krav måste upprätthållas och att arbetstagaren får grundläggande skydd.

Vanliga frågor och svar om avtal

Hur ska man ingå avtal?

Ett avtal kan ingås både muntligt och skriftligt. Ofta lämnas ett anbud om att ingå avtal som sedan följs av att den andra parten accepterar anbudet. Om Den andra parten accepterar anbudet men med vissa ändringar så ses det om ett nytt anbud som då måste accepteras av första parten.

Hur ska ett avtal se ut?

Ett avtal kan ingås både skriftligen och muntligen och det finns inget formkrav på hur ett avtal ska se ut. Vad som kan vara bra att tänka på är att utforma avtalet så tydligt och noggrant som möjligt ifall det skulle upptå frågetecken eller att den ena parten inte fullföljer avtalet.

Hur gör man ett avtal?

Hur avtal ser ut är väldigt olika beroende på situation. Det är vanligt att avtal utförs skriftligen. I avtalet beskrivs vad avtalet går ut på och vilka parterna som ingår avtalet är, samt deras underskrift. Om avtalet löper under en längre tid eller gäller en större överenskommelse kan det vara viktigt att få med å mycket detaljer som möjligt, inklusive vad om händer om den ena parten inte uppfyller avtalet.

Vad finns det för typer av avtal?

Det finns oändligt många typer av avtal. Några exempel är köpeavtal som reglerar köp av en tjänst eller vara. Anställningsavtal som används inom arbetsrätten. Andra typer av avtal är leasingavtal, entreprenadavtal och fullmakter.