Arbetsrätt – rättigheter och skyldigheter på arbetsmarknaden

Arbetsrätten på den svenska arbetsmarknaden innehåller många regler och bestämmelser som rör förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Båda parterna har enligt arbetsrätten både rättigheter och skyldigheter gentemot varandra som måste beaktas. Arbetsrätten innehåller ett stort antal lagar, bland annat lagen om anställningsskydd (LAS), lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL) och diskrimineringslagen. Det kan vara svårt att hitta bland alla dessa lagar och veta vart man ska leta för att finna svar på det man undrar över, därför går vi i denna artikel igenom några av de viktigaste lagarna inom arbetsrätten och vad de innehåller.

Hur fungerar svensk arbetsrätt?

Svensk arbetsrätt kan delas in två olika delar, en första del som rör den enskilde arbetstagarens anställningsförhållanden, samt den andra kollektiva arbetsrätten som reglerar bestämmelser gällande anställda som grupp, till exempel gällande kollektivavtal. De arbetsrättsliga lagarna ger ett grundläggande skydd för alla anställda i Sverige.

Flera av dessa lagar är så kallade dispositiva, vilket innebär att bestämmelser kan avtals bort, helt eller delvis, genom kollektivavtal. Det finns också regler som är så kallade semidispositiva, det innebär att vissa regler kan avtalas bort endast på ett sätt som lagen anger. Inom svensk arbetsrätt förekommer även tvingande regler som inte går att avtala bort.

Vilka är de viktigaste lagarna inom arbetsrätten?

Många lagar inom arbetsrätten fungerar som ramlagar som ska gälla när inga andra lagar säger något annat. Flera av dessa lagar är väldigt breda med allmänna bestämmelser. Vid sidan av dessa förekommer även flera speciallagar som innehåller mer specifika regler. Svensk arbetsrätt innehåller också stor frihet för parter att anpassa villkor genom kollektivavtal.

Arbetsmiljölagen

I arbetsmiljölagen finns regler om arbetsgivare och andra aktörers skyldigheter att upprätthålla en god arbetsmiljö. Syftet med lagen är att förebygga ohälsa och olycksfall på arbetsplatsen. Arbetsgivaren är skyldig att anpassa arbetsmiljön efter arbetets natur, samt människors olika fysiska och psykiska förutsättningar. Det betyder att arbetsgivaren inte kan utgå från att samtliga anställda har en viss längd, storlek eller har samma mentala förmågor. Arbetsgivaren kan i vissa fall bli skyldig till diskriminering om denne utformar redskap så att de blir svårare för en viss grupp att använda dem.

Bestämmelser om arbetsmiljö går även att finna i föreskrifter från arbetsmiljöverket. Bland annat finns föreskriften ”Systematiskt arbetsmiljöarbete: AFS 2001:1” som beskriver hur arbetsgivaren ska undersöka, riskbedöma, göra åtgärder och följa upp frågor om arbetsmiljö, utifrån fysiska, psykiska och sociala arbetsmiljöförhållanden.

I arbetsmiljölagen finns också bestämmelser om skyddsombud, bland annat när dessa ska utses och av vem. Skyddsombudets uppgift är att företräda arbetstagarna i arbetsmiljöfrågor och verka för en tillfredställande arbetsmiljö.

Lagen om anställningsskydd (LAS)

Lagen om anställningsskydd innehåller många viktiga delar som syftar till att säkra arbetstagarens anställning.

Anställningsavtal är ett avtal som sluts mellan arbetsgivare och arbetstagare som reglerar vad som gäller för tjänsten. Det bör till exempel innehålla information om anställningsform, lön, löneförmåner, semester och uppsägningstid m.m..

Huvudregeln för anställningsavtal är att de gäller tills vidare. Avtal får dock även träffas om tidsbegränsad anställning. Dessa tidsbegränsade anställningar är särskild visstidsanställning, vikariat, säsongsanställning och provanställning.

En viktig del som finns reglerad i lagen om anställningsskydd är hur en anställning kan avslutas. Det finns flera sätt som en anställning kan avslutas på. En anställning kan avslutas antingen av den anställda eller av arbetsgivaren. När det är arbetsgivaren som avslutar en anställning görs det genom uppsägning eller avsked. Ett avsked innebär att den anställda grovt åsidosatt sina åtaganden och leder till ett omedelbart avslutande av arbetsavtalet. En uppsägning däremot, kan bero antingen på personliga skäl eller arbetsbrist. Vid uppsägning av personliga skäl, krävs det att arbetsgivaren har sakliga skäl för att säga upp den anställda.

I lagen om anställningsskydd finns dessutom regler om vad som gäller för en person som uppnått pensionsåldern. I januari 2023 ändrades arbetstagarens rätt att vara kvar i arbete från 68 år till 69 år. När personen uppnått pensionsåldern kan arbetsgivaren säga upp en arbetstagare utan att ange sakliga skäl för uppsägningen. Från 1 januari 2023 ändrades också åldern för när en person har rätt till att ta ut allmän pension. Idag har man rätt att ta ut allmän pension från att man är 63 år, jämfört med innan 2023 då åldern var 62 år.

Lagen om medbestämmande i arbetslivet

Lagen om medbestämmande i arbetslivet är en viktig lag inom arbetsrätten. Denna lag ger arbetstagare rätt till medinflytande på arbetsplatsen, samt de fackliga organisationernas rätt till information om verksamheten.

Lagen om medbestämmande i arbetslivet innehåller regler om vilka förändringar i arbetet som måste förhandlas innan de genomförs. Genom denna förhandlingsrätt ges fackliga organisationer en rätt att påkalla en förhandling i frågor som rör arbetsförhållanden. Denna rätt till förhandling brukar kallas för MBL-förhandling. En MBL-förhandling ska vara gällande minst en person som är medlem i den fackliga organisationen. Huvudregeln är att en part är skyldig att förhandla om den andra parten påkallar förhandling.

Diskrimineringslagen

Enligt diskrimineringslagen får en arbetsgivare inte diskriminera en arbetstagare eller arbetssökande på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Arbetsgivaren är skyldig att bedriva aktiva åtgärder för att motverka diskriminering.

Diskriminering är att behandla en person annorlunda och sämre än andra på grund av vem denne är. I Sverige är diskriminering på grund av någon av de sju diskrimineringsgrunderna förbjudet. Enligt diskrimineringslagen finns det sex olika former av diskriminering. Dessa är;

• Direkt diskriminering
• Indirekt diskriminering
• Bristande tillgänglighet
• Trakasserier
• Sexuella trakasserier
• Instruktioner att diskriminera

Arbetstidslagen

Svar på frågor som rör arbetstagares arbetstid går att finna i arbetstidslagen. Lagen syftar till att begränsa hur mycket en arbetstagare får arbeta och på vilket sätt. Bestämmelser inom denna lag är dispositiv och ett urval av reglerna kan avtalas bort genom kollektivavtal. Lagen innehåller bland annat en bestämmelse om att en den ordinarie arbetstiden får uppgå till högst 40 timmar i veckan.

Semesterlagen

I semesterlagen finns bestämmelser om semester för alla arbetstagare i Sverige. Lagen reglerar de grundläggande reglerna, som till exempel att alla arbetstagare har rätt till minst fem veckors semester per semesterår.

Många regler i semesterlagen är dispositiva och kan därför påverkas av kollektivavtal. Huvudregeln är dock att villkoren som avtalas i kollektivavtalet inte får vara sämre än de regler som finns i semesterlagen.

Kollektivavtal

Inom svensk arbetsrätt utgör kollektivavtalen en stor del och kan ses som komplement till de lagar som finns inom arbetsrätten.

Kollektivavtalen är skriftliga avtal som reglerar anställningsvillkor och löner, samt förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare på en arbetsplats. Kollektivavtalen sluts mellan en arbetsgivarorganisation och arbetstagarorganisation eller mellan den enskilde arbetsgivaren och arbetstagarorganisationen.

Kollektivavtalen kan slutas på flera nivåer, antingen central eller lokal nivå. Ett centralt kollektivavtal ligger till grund för det lokala kollektivavtalet och berör delar som lön, arbetstid, pensioner och anställningsvillkor. Med det centrala som ram förhandlar de fackliga organisationerna med arbetsgivare om vilka villkor som ska gälla på företaget, i det lokala kollektivavtalet. Det lokala kollektivavtalet ger arbetstagare möjligheten att förhandla om bättre anställningsvillkor än vad som ges i det centrala kollektivavtalet.

Vanliga frågor och svar om arbetsrätt

Vad är arbetsrätt?

Arbetsrätt är en del av den svenska lagstiftningen som reglerar förhållandet mellan arbetstagare och arbetsgivare. Den innehåller bestämmelser om rättigheter och skyldigheter som går att finna i arbetsrättslig lagstiftning, kollektivavtal och individuella anställningsavtal.

Varför är det viktigt med arbetsrätt?

En viktig del av arbetsrätten är att den syftar till att bidra till en säkrare arbetsmarknad för alla parter. Arbetsrätten bidrar till att balansen mellan parterna på arbetsmarknaden jämnas ut.

Vilken roll har kollektivavtal i arbetsrätten?

Svensk arbetsrätt består av lagar som ska följas oavsett om kollektivavtal finns på arbetsplatsen eller inte. Kollektivavtalen kan däremot innefatta ytterligare regler som kompletterar eller ersätter bestämmelser i de arbetsrättsliga lagarna.